I det dubbla och fullmatade julnumret av The Economist finns en artikel som behandlar ”The future of golf” där man noterat att golfs tidigare stadigt uppåtgående kurva nu tycks ha vänt nedåt i alla världsdelar. Möjligen Kina undantaget där spelet och banorna tidigare varit både förbjudna och olagliga. Den affärsdrivna delen av golf gör nu naturligtvis allt för att hitta nya sätt att möta denna nedgång. Varianter av golf dyker upp och enligt tidningen tycks upphottade versioner som Top Golf locka även i dagens uppskruvade tempo. Golf är ju som bekant inget man klämmer in på en kafferast. Top Golf är golfs eget ”10 pin” bowling där man på en drivingrange-liknande anläggning slår mot mål och får poäng beroende på hur nära bollen landar. Frågan är ju om det är golf. Och om det ökar intresset för golf. Kanske är det inte det som är syftet.

Men, om man utgår från att golf är något som sker på rent ideologiska grunder, baserat på en uppsättning värderingar och principer som en större grupp människor fattat tycke för – hur mycket kan man då förändra för att anpassa till tidens krav, och ändå fortsätta vara det man är? Just den frågan borde vara central i allt så kallat förändringsarbete vare sig det handlar om idrott, politik eller något annat. Och ja, det går ju förstås att också bestämma att man ska bli något annat än vad man just nu är. Men det är nog bra att i så fall vara klar över vad…