Ok, jag erkänner. Snott litet från Carl Bildt. Men i idrottens och kanske främst elitidrottens värld är det inte Alla dessa dagar utan Alla dessa medaljer som räknas. Eller är det inte? Idrotten är ju så mycket mer än medaljer så egentligen är titeln litet lätt raljant. Kanske det finns mer än medaljer? Kanske också idrott, och till och med elitidrott, kan vara ett medel i jakten på en bättre värld? Eller åtminstone en bättre, eller varför inte en roligare tillvaro?

Jag började på Riksidrottsförbundet som Elitidrottschef i oktober 2011 med ansvar för att stötta den elitidrott som då bedrevs inom ramen för 69 medlemsförbund, specialidrottsförbund. 2014 fick jag uppdraget att som Verksamhetsområdeschef Idrott påverka all idrott, mellan 2015 och 2019 i 71 specialidrottsförbund, från barn via ungdom, vuxna till äldre. Ett antal av idrotterna och förbunden är Olympiska, några också Paralympiska och alla är olika. 2019 blev dom där förbunden 72 till antalet, men inte längre än till årsskiftet 2021. Då blev dom 70! Bara för att vid RF-stämman i maj 2021 bli 72 igen. Så du som trodde att idrotten inte förändrades – tänk igen!

För egen del har jag från 2022 mitt fulla fokus igen på elitidrotten. Nu är det #elitidrott2030 som gäller. En ny, frisk och stark injektion i svensk elitidrott. Jag har förmånen att få leda arbetet för tre organisationers räkning: Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté samt Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté.

Synpunkter, tankar och idéer är mina egna och representerar inte den organisation jag arbetar för. Ja, eller kanske skulle jag säga ”de organisationer” jag arbetar för. Hur som helst – det är jag som står för vad jag skriver och ingen annan!

Du hittar mig också på Twitter och på LinkedIn.