Kategori: Digital innovation

Innovation, utveckling och framtidstro

Den här veckan har jag varit på rktig Sverigeturné. På västkusten diskuterades den skenande ohälsan i samhället samtidigt som ministern Gabriel Wikström i sitt tal konstaterade att hälsotrenden (det är hett med hälsa…) är global. De friska blir helt enkelt friskare medan de som lider av ohälsa mår allt sämre. Dagen efter åkte jag vidare till Gävle där Sveriges kommuners fritids- och kulturchefer hade sin årsstämma. Utmaningarna påminner – hur är man en attraktiv och kanske till och med interaktiv kommun som står i kontakt med ALLA sina invånare? Det vill säga även de som inte syns på fritidsgården eller organiserar sig i förening, vare sig det handlar om idrott, kultur eller något annat.

Från Gävle susade jag med tågets hjälp tillbaka söderut för ett stopp på den anrika institutionen GIH som sedan 1813 utbildat såväl förenings- som skolidrottens fanbärare. Här var det prisutdelning i en innovationstävling som gjorts möjlig tack vare pengar från Vinnova. Och tänk, tänker jag efter en stund, om alla tre dessa skilda företeelser fått ske i samma rum. Idéer föds ju ur ett upplevt behov av den som vågar tänka utanför rådande konvention. Hur ser den idrott ut som lockar de människor som idag inte fastnar i vad som finns att tillgå? Eller som går att genomföra på en alltmer begränsad yta där Sveriges befolkning i urbaniseringens tidevarv tycks vilja bosätta sig? Eller varför inte den idrott som på elitnivå lyckas kombinera verklighet med den digitala världen och därmed når en publik bredare än alla fotbolls-VM och olympiska/paralympiska spel tillsammans? Det enda jag vet om det är att jag inte vet…

Den vilda jakten på tiden – en studie av, i och med effektivitet

Häromdagen var jag på utbildning. Effektivitet stod på programmet. Detta underbara ord vars betydelse inte kan överskattas. Frågan är vad det egentligen innebär. Oftast brukar det nog handla om någon slags inriktning mot mer för mindre. Flera produkter, mer produktion på mindre tid och förmodligen för mindre pengar. Det synsättet gör förstås att det blir intressant att fylla dygnet med mera saker, aktiviteter och handlingar. Kalendern blir en återkommande jongleringsövning där bollar ständigt hotar att falla i marken. Och nog finns det så klart potential i detta. Dagens förströelser är många, för att inte tala om de möjliga distraktioner som kallar på uppmärksamhet. Jag och flera med mig skulle helt enkelt bli bättre om vi bara hade litet bättre koll på var vi stoppade saker som vi borde ta tag i och som vi sällan når fram till för att vi är upptagna med andra, förmodligen mera ovidkommande ting.

Ändå är det något som äter i mig. För svaret är naturligtvis inte alltid ökad produktionstakt. Jag tänker på Borgs backhand, Boklövs v-stil, Forsbergs OS-straff och kanske till och med Gundes långa stav. Var finns och kanske framför allt föds, idén som tar det riktiga klivet? Den som helt förändrar spelreglerna? Det är den luckan jag behöver i min kalender…

Förändra med tiden eller förändra tiden. Är det frågan? Eller svaret? Eller både ock…

I det dubbla och fullmatade julnumret av The Economist finns en artikel som behandlar ”The future of golf” där man noterat att golfs tidigare stadigt uppåtgående kurva nu tycks ha vänt nedåt i alla världsdelar. Möjligen Kina undantaget där spelet och banorna tidigare varit både förbjudna och olagliga. Den affärsdrivna delen av golf gör nu naturligtvis allt för att hitta nya sätt att möta denna nedgång. Varianter av golf dyker upp och enligt tidningen tycks upphottade versioner som Top Golf locka även i dagens uppskruvade tempo. Golf är ju som bekant inget man klämmer in på en kafferast. Top Golf är golfs eget ”10 pin” bowling där man på en drivingrange-liknande anläggning slår mot mål och får poäng beroende på hur nära bollen landar. Frågan är ju om det är golf. Och om det ökar intresset för golf. Kanske är det inte det som är syftet.

Men, om man utgår från att golf är något som sker på rent ideologiska grunder, baserat på en uppsättning värderingar och principer som en större grupp människor fattat tycke för – hur mycket kan man då förändra för att anpassa till tidens krav, och ändå fortsätta vara det man är? Just den frågan borde vara central i allt så kallat förändringsarbete vare sig det handlar om idrott, politik eller något annat. Och ja, det går ju förstås att också bestämma att man ska bli något annat än vad man just nu är. Men det är nog bra att i så fall vara klar över vad…

Utvecklingsarbete i idrottens tjänst

Idag har jag varit på utflykt igen. Till Göteborg. Sa just, när jag höll ett kort anförande, att det känns som jag haft klippkort till Göteborg under en tid. Säkert för att det händer en del spännande där, i gränslandet idrott och akademi. Idag bjöd Chalmers in till en minikonferens tillsammans med Textilhögskolan i Borås på området smarta textilier och idrott. Smarta textilier är just vad det låter som – textilier som är smartare än de vi dagligdags brukar ha på oss. I flera sammanhang gör de det möjligt att flytta labbets mätmetoder ut i den praktiska idrottsmiljön. I andra sammanhang handlar det om funktionsplagg som helt enkelt gör tillvaron enklare/bättre/mer behaglig. Utan tvekan är kvällens behållning den professor i matematik som med ekvationens exakthet räknat ut hur ett bandage kan utformas för att direkt ge feedback på det tryck som anläggs. Naturligtvis helt perfekt om man vill undersöka hur olika tryck påverkar en viss skada. Och varför skulle man inte vilja det? Kolla in www.sportteknologi.se för mer om Chalmers spännande satsning på att möta idrotten. Jag hoppas och tror att vi kommer att få se mer av denna typ av samverkan mellan idrott och akademi. Stay tuned…

Med idrotten som laboratorium

För Riksidrottsförbundets räkning sitter jag i styrelsen för Centrum för Idrottsforskning. Förra veckan gjorde styrelsen en utflykt till Göteborg (ja, för mig var det en utflykt men det finns faktiskt styrelsemedlemmar också från västkusten!) för att titta på den idrottsrelaterade forskning som bedrivs på Göteborgs Universitet och på Chalmers Tekniska Högskola. Den är både omfattande och imponerande! Jag fascineras främst av forskarna på Chalmers. De på GU har ändå ett något längre förflutet vad gäller relationen till idrott. På Chalmers finns (gissar jag…) några av Sveriges mest framstående forskare inom bland annat teknologi, fysik och maskinteknik. Idrotten vill ju ofta hävda att en av dess unikum är att den skär på tvären genom allt; samhällsklasser, kulturer, religioner och världsåskådningar. Forskning och utbildning är inget annorlunda. Också Chalmers är fullt av idrottsfrälsta. Och när forskare som normalt funderar över hur man utvecklar fordonsindustrin eller på bästa sätt placerar en raket på månen får ägna sig en stund åt sitt andra stora intresse, ja då händer det intressanta saker för idrotten. Plåster och EKG mätning för hästar, krockkuddar i skorna på skadade höjdhoppare eller ny teknik i starten i simning. Bara för att nämna några…

Innovation i idrottens tjänst

I veckan fick jag en ruskigt spännande inbjudan. Den kom från Göteborg och handlade om ett möte för att spåna kring utvecklingsfrågor på temat idrott, innovation och lärande. Något ironiskt är det att jag samtidigt läser en kurs inom just innovation; http://www.coursera.org har öppnat fönstret för lärande världen över och i min telefon och dator är det professor David Owens från Vanderbilt University som står för kunskapsöverföringen. Jag reflekterar över vad han säger och det jag upplever i idrottens värld. Till exempel träffade jag en uppfinnare som gett sig in i golfens vindlande utmaningar när jag deltog på en utvecklingsdag om smarta textilier härom sistens. Någon som tror att han där funnit en lätt miljö att få acceptans för innovationer i?

Enligt professor Owens kan hinder som stoppar innovation delas in i ett antal moment eller punkter:
-individen; vår förmåga att se saker på andra sätt, lösa problem på nytt sätt och även att sälja in en annorlunda idé
-gruppen; vilken kraft, medvetet eller omedvetet, har den grupp vi befinner oss i att stå emot nytänkande och annorlunda beteende?
-organisationen; många av oss finns i någon form av verksamhet där såväl struktur som strategi och resurser kan sätta rejäla käppar för den bästa av nya lösningar
-industrin; eller kanske sammanhanget. Hur mottaglig var den till exempel till Boklövs v-stil (för den som kommer ihåg hur backhoppning såg ut innan). Regler och förordningar är som gjorda för att sätta gränser.
-samhället; vad är acceptabelt och vad strider eventuellt mot skrivna och oskrivna uppfattningar om vad som ”gäller”?
-tekniska; finns det tid och möjlighet för omvärlden att lära det nya som krävs för att implementera en innovation?

Sammantaget är det lätt att förstå att det där med innovation inte är så enkelt. Samtidigt visar professor Owens att det liksom många komplicerade processer följer en väldigt logisk gång. Det gäller bara att förstå varje enskilt steg. Och hur det går för vår vän i golfen? Ja, mitt tips är att han nog har något att bita i vad gäller ”industrin”!

Smarta textilier

Idag har jag varit på spännande saker. På Textilhögskolan i Borås körde man ett samarrangemang med Chalmers Tekniska högskola kring utvecklingen inom idrottsteknologi och främst då med avseende på textilier. Helt klart är att det händer saker, på flera håll i vårt land, och att ambitionen är hög. Idrotten är spännande för många att ge sig in i, såväl företag som forskare, och det gäller att idrotten är beredd när det knackar på vår dörr. När universitet och högskolor tillsammans med idrotten och kommersiella intressenter lyckas slå sina påsar ihop då finns det förutsättningar. Det som nu händer i Västsverige, med Ulf Gustafsson som entusiastisk inspiratör kan bli hur bra som helst. Titta bara på den hemsida som Chalmers driver.

En ny tid, en annan värld

Den senaste veckan har jag upplevt något av en revolution. Jag hade ju sportlov vecka 9 och vid sidan om att kommentera bekymmer på RIG i SVT, från backen, ”halkade” jag in på två väldigt spännande saker. Jag läste helt enkelt i DN om massutbildningar på nätet – högklassiga universitet med Stanford i spetsen som lägger ut flera av sina kurser, gratis på Coursera. Det är bara att välja och vraka. Jag studerar numera i telefonen, på datorn och på tider och platser jag aldrig trodde var möjligt. Jag drog med en kompis på kursen ”Leading strategic innovation” och nu har vi en study group med folk från London, Bath, Nairobi och Mumbai. Hur coolt som helst!

Det andra som jag upptäckte, där är jag knappast en ”early adopter” men har du inte läst böcker i Amazon Kindle – gör det! Med en app i mobilen har du all världens böcker vid fingertopparna när som helst. Jag går nu runt och gapskrattar litet här och var åt Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Tänk när idrotten mäktar att utnyttja dessa möjligheter till fullo. Att utbilda tränare och ledare blir ju ingen match alls!