Besöker en av Sveriges växande städer i en region med stark framtidstro. I Östersund är det stort medaljfirande hos Svenska Skidskytteförbundet, för sponsorer, samarbetspartners, förbundsledare och framför allt aktiva. Östersund är litet av navet i svenskt skidskytte, bland annat i kraft av den fina arena som kommunen investerat 150 msek i de senaste åren. Traditionellt står staden värd för skidskyttevärldscupens säsongspremiär och 2019 är det så dags för den riktiga kronjuvelen då VM åter kommer på besök.

Vid middagen sitter jag mitt emot kommunalrådet i Östersund. Han är en idrottsengagerad man som ser potentialen i idrotten som näring. Han berättar om en konferens med näringslivs- och kommuntoppar där flera, från andra delar av landet, kommenterat att ”det går bra för Östersund”. Kommunalrådet tillskriver till stor del denna uppfattning idrotten. Fotbollen i form av ÖFK naturligtvis, medaljörer i både OS och Paralympics som har sin hemvist i kommunen eller närliggande kommun, ett antal evenemang av nationellt och internationellt format samt anläggningar som möjliggör för ökat idrottande för fler. I det sistnämnda hör jag till exempel om hur den nya superfina och moderna gymnastikhallen gjort att truppgymnastiken fyrdubblat sitt deltagarantal (från en redan innan ansenlig siffra) och barnen står ändå i kö.

Vid middagsbordet har vi en ganska omfattande diskussion om vad som driver utvecklingen i Östersund. Här finns ingen större industri menar ett inlägg Kommunen är en stor arbetsgivare, universitetet finns men i övrigt är idrotten en kraftig motor. I mångt och mycket driver den också besöksnäringen.

Med det åker jag hem och tänker att idrottsrörelsen gör Sverige rätt mycket starkare. På många sätt.