Ej tillgodosett vårdbehov

Nej, jag vet inte hur Avicii, Tim Bergling dog. Jag vet bara att det är så fruktansvärt fel att någon, oavsett vem, lämnar jordelivet vid 28 års ålder. När det handlar om en världsberömd artist, då är vi många som stämmer in i den där känslan av overklighet. Hur det ska vara för anhöriga kan jag inte ens föreställa mig.

Liksom artistvärlden har idrottsvärlden haft sin del av för tidiga dödsfall. Orsakerna har varit flera men i ett antal fall har det handlat om svåra depressioner som fått till synes högpresterande människor att bli suicidala. Genom RF:s ansvarige för idrottspyskologi, Göran Kenttä, kom jag för flera år sedan i kontakt med en överläkare och professor i psykiatri, verksam både vid Karolinska Institutet och vid Beroendecentrum i Stockholm. Vi talade om problematiken med att framgångsrika, såväl nuvarande som tidigare, idrottare ofta ses som mer eller mindre övermänniskor. De är vältränade, starka såväl fysiskt som mentalt, tycks lyckas med allt och ingen kan någonsin tro att de också kan brottas med psykologisk ohälsa. Inte heller de själva. Eller kanske rättare sagt – de kan nog mycket väl misstänka själva att något inte står rätt till. Men därifrån till att söka vård, ja dit är steget långt. Johan Frank, verksamhetschefen vid Beroendecentrum, han tittade på Göran och mig och så sa han:

”Det där är ett ej tillgodosett vårdbehov”.

Och där hade han så klart rätt. För att det finns ett vårdbehov hos deprimerade människor det är förstås helt uppenbart. Vare sig de är elitidrottare eller ”vanliga” människor. Problemet för elitidrottaren, och för ett antal andra yrkeskategorier i samhället, är att tröskeln att ta sig över för att söka den där hjälpen är så mycket högre. Dessutom är elitidrottaren ett släkte för sig, inte bara när det gäller psykologi och mentala kvalitéer. Per Andersson, SOK:s och längdlandslagets läkare har ofta talat om att en läkare utan kunskaper i idrottsmedicin inte skulle förstå sig på de värden Charlotte Kalla visar upp i vanliga medicinska tester. Att kunna möta människan där han eller hon är beskrivs ofta som en av de allra viktigaste mänskliga kompetenserna. Det gäller förstås även läkare, både i fysiologi och psykiatri.

Med detta som bakgrund är jag så oerhört glad över att vi sedan en tid har ett särskilt sätt att möta elitidrottare som behöver stöd. På Riddargatan 1 och mottagningen för elitidrott och hälsa finns kunskap i såväl psykiatri som elitidrott. I Malmö finns motsvarande på Triangelmottagningen. Med det vill jag tro att om Michel Phelps varit svensk, då hade han fått professionell hjälp mycket tidigare och kanske hade han då fortfarande farit fram som en fisk i vattnet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.