Kategorier
En modern förening

Globala problem utan lokal lösning

På promenad hem från jobbet konsumerar jag väl utvalda poddar. Den här gången är det Vetandets värld om hur världen ska tackla barnfetman. Det har varit stor konferens i Uppsala och bland annat lyfts exemplet Seinäjoki fram. Här har man, med till synes små medel, lyckats halvera barnfetman. Vad man gjort kan både du och jag räkna ut. Mera rörelse, mera utomhus, mindre socker, bort med mobiler och lite annat smått och gott. Inte ett enda politiskt beslut behövdes.

Med samma glasögon läser jag sedan Eric Hilmerssons artikel i GP om de, precis som barnfetman, alarmerande siffrorna som visar avhoppen från barn och ungdomsidrotten. Hilmerssons recept är lika enkelt som forskarnas i den andra frågan: Mät två saker enbart: Hur många är med? Hur länge är de med? Vägen till framgång, menar Hilmersson, stavas attityd och därmed förstås förändring av attityd.

Det var många år sedan det första gången pratades om ”think globally, act locally”. På ren svenska, gräv där du står, eller gör det du kan. Har detta någonsin varit mera angeläget än nu?

På morgonkvisten gör jag sällskap med dottern och kompis till tunnelbanan. Det blir ett underbart samtal där de berättar om alla aktiviteter de vill prova på. Det är dans, simhopp, karate, thaiboxning och mycket annat. Med stor sorg vet jag som vuxen hur svårt det kommer att bli. Det kräver transporter, pengar  (ingen ska tro att barns idrottande inte är en kostnadsfråga), tid och föräldrars engagemang. Jag vet hur viktigt det är med aktivitet (think globally) och samtidigt hur otillräcklig både jag och andra är för att lösa detta  (act locally). Vill men kan inte. Undrar om inte det är här systemet behöver en ny injektion?