Jag bläddrar igenom helgens twitterflöde på söndagskvällen och när jag kommer till golfspelaren Nick Doughertys tweet från St Andrews där han just slagit sitt sista slag i veckans Europatourtävling får jag nästan en tår i ögat. Nick Dougherty är numera före detta golfspelare eftersom hans meddelande från golfens hemstad handlar om att han nu går vidare i livet för att istället kommentera tv, dock fortsatt inom golf. Nicks sorti från tävlingsgolfen kommer inte att röna några jätterubriker. Trots det har han vunnit på touren. Tre gånger till och med. Men i relation till de förväntningar, eller kanske förhoppningar, som Doughertys entré i tävlingsgolfens finrum en gång väckte får nog detta ses som ett ganska blekt facit.

Jag minns första gången jag stötte på Nick Dougherty. Då var han runt sexton år, slog golfslag som få ens kunde drömma om, dessutom med en variation och känsla som sällan skådades bland dåtidens Leadbetter-skolade svingar, och i tillägg till detta såg han ut som en ung James Bond. Varje spelaragents dröm med andra ord!

Så vad hände längs vägen? Ja, det är här mitt öga tåras. I en tweet under helgen får Nick frågan om han fått en chans till, att göra allt en gång till, skulle han då ha gjort något annorlunda? Nick Dougherty svarar att han ”skulle ha litat på sitt spel mera och letat efter svar inom sig”. Ouch! Se där, en alldeles gratis lektion för alla tränare och ledare att ta till sig av!