Efter att ha hållt mitt inledande anförande om idrottsrörelsens övergripande mål 2025 och framtida strategi på konferensen Idrott Hela Livet i Örebro hinner jag med 15 minuter över en kopp kaffe med den föreläsare jag ska introducera imorgon, på samma konferens, Dr Dean Kriellaars. Deans arbets- och forskningsområde är vad han kallar ”physical literacy”, vilket enligt honom inte har någon egen riktig definition. ”Literacy” är ju vanligtvis ett begrepp som avser förmågan att läsa och skriva. I så fall skulle ”physical literacy” vara förmågan till fysisk aktivitet eller förmågan att röra sig. Det går ganska snabbt att lista ut vad som hänt med den förmågan de senaste åren då Maj-Lis Hellenius på samma konferens kommer att berätta att ungefär 7% av den svenska befolkningen är tillräckligt fysiskt aktiva. På annat håll läser jag att kanadensiska barn spenderar i genomsnitt sex timmar om dagen framför en skärm. Lätt uppförsbacke kanske man kan beskriva det som.
En stund in i vårt samtal sammanfattar Dean det även jag pratat om i en enda mening – ”It takes a community to raise a physically literate child” – det krävs ett (helt) samhälle för att uppfostra ett barn med förmågan att röra sig. Tydligare än så kan nog inte behovet av en nationell handlingsplan formuleras. Hur ska boendeområden se ut, skolgårdar, arbetsplatser, pendlingsstråk till jobbet, idrottsanläggningar, idrottsverksamhet mm, mm för att både barn och vuxna ska lockas att röra sig? Knäck den nöten och såväl elitidrotten som folkhälsan kommer att blomstra!